Allt började så bra, inga bekymer, inga misstag och inga tappade bitar. Bara du och jag och leken, vi lekte alltid. Jag vet inte när det började hända, om det var när du började högstadiet, eller kanske till och med när du började gymnasiet, någonstans på den vägen tappade vi bara allt. Allt förtroende, all ' jag finns alltid här' och all kärlek som man borde ha. Och det gör mig så ont ibland att jag lät det hända, lika mycket ditt fel som mitt, bara att det känns som att för dig spelar det ingen roll. Du gör mig så besviken, vännen min. Det känns som om du bara är min vän och inget mer. En vän som jag alltid har riktigt kul med och som jag älskar att träffa, men det känns som du inte är det du borde vara. Det kanske bara känns så just nu, jag vet inte. Men även om det är så, så känns det så himla hårt. Jag kräver inte mycket, ett litet förlåt, och kanske bara några meddelanden ibland som frågar hur jag mår. Är det för mycket begärt!?

Vissa förstår vem jag menar, vissa inte. Vissa vill prata om det, vissa inte. Jag vill inte prata om det, jag behöver inte prata om det. Det var bara tvunget att komma ut, och jag önskar att en dag denna person läser det här och känner precis likadant, förstår vad jag menar och kommer tillbaka.

Lyssna på den här låten Avril Lavigne - Slipped Away, den beskriver så bra hur jag känner. Ledsen för den deppiga stunden så här på morgonen. Byee

Idag på dagen gjorde jag inte alls mycket faktiskt. Läste lite, kollade på tv och bara chillade. Faktiskt riktigt skönt! på kvällen drog jag hem till Julia med Jenny och Katrin, vi kollade på lite film och så bara, trevlans. Och här kommer de fina bilderna jag fick ta på dem...

Anna bladh - den perfekta tuggummigomen
Nu är det offentligt

TIsdag, jobbade mellan 10.00 och 13.00 på HM. Efter det letade jag efter ett par strumpbyxor och hitta två par, ett par vinröda och ett par blåaktiga som var väldigt coola. Absolut nöjd med det. Senare drog jag bara hem för att slappa ett tag tills Katrin kom och efter det kom sedan Johan, nice.

Idag var jag ute och gick på morgonen i typ 45 minuter, mycket skönt var det. Later åkte jag ner på stan för att träffa my Sis katrin som skulle kolla på lite saker. Det blev ingenting för mig den här gången men Katrin hittade två tröjor som var riktigt schyssta.

Vi hittade dock något tillsammans på stan, ett dataspel. RollerCoasterTycoon 3 WILD heter det och det var nog ett av de roligaste spelen vi spelat, satt väl ungefär i tre timmar med det och kom jävligt långt, huh!

Now to the real things.Måste ju liksom nämna lite om vad jag tycker om att ha för kläder och hur jag ser på saker och ting om modet. Tydligen är det inne att vara pinnpinnpinn smal just nu, hmm jag är väl sisodär 5000 gånger bredare än en pinne, but do you know what!? Det är inga problem för mig. Jag har aldrig riktigt försökt gå ner i vikt för att passa in eller för att känna mig självsäkrare. Sure, klart man har hållit igen lite efter några sommrar då det blev lite för mycket fest och lite för lite träning, men det märks ju fan igen skillnad. Om jag tränar och äter nyttigt är det för att må bra, inte för att glida med trenden att vara superslim. Om jag skulle gå upp tio kilo, so what? Om jag skulle gå ner 10 kilo, so what?

Och med kläder, gud jag vet inte alls hur folk reagerar eller tänker om min klädstil. Jag kanske inte direkt är en sådan som sticker ut och märks så flottigt mycket, men jag är jag med mina kläder. När jag vaknar på mornarna tar jag på mig exact vad jag känner för, samma inför fest, dop eller vad som helst, no way att jag håller på att planera långt i förväg vad jag ska ha på mig. Ibland tar jag lite finare stil, ibland lite slappare och ibland helt ordinary. Sån är jag och trivs satan med det! Så tyck vad ni vill people.Byebyebye

"men det är ju så det är i ett bråk, right? båda gör fel"  keep going Linn