Det finns väl inte så mycket mer att säga än att jag är som jag är och jag är nöjd med det. Och det är väl det som verkligen räknas. Glad och positiv är jag om jag ska vara ärlig för det mesta men jag har mina dåliga dagar precis som alla andra, tro mig. Anna Bladh, 19 år, bor hemma, jobbar timmar på HM i nyköping och sitter här och hänger en fredagskväll, patetisk. Det var inte alls så att jag inte hade något att göra, men ibland säger allt helt enkelt stopp. Ingen utgång, inget party, inget sällskap, som sagt,patetiskt.

Jag tänkte göra den här bloggen till min självaste dagbok och öppna upp mig för alla där ute, men det finns alldeles för många saker om inte borde nämnas eller talas om i min nuvarande dagbok som ligger i mitt rum någonstans. Och ja, jag skriver dagbok till alla er som inte visste det. Och ja, jag har skrivit om er i den. Det är bara att räkna med det. Så det här får bli en andrahands dagbok som mest handlar om mig och vad jag gör i/med mitt liv. Enjoy.

Att tillägga är att jag även skriver i den här grejen så att folk verkligen kan lära känna mig. Det finns way to many som tror att de känner mig och tror sig veta massa saker om mig, that´s just wrong. Men med hjälp av den här kan ni kanske skaffa er en annorlunda uppfattning om mig eller en egen som ni inte har hört från alla andra. Det vore uppskattat!

Jag hoppas att vissa av er kommer tillbaka och ger mig några chanser att komma in i "bloggandet", hatar ordet, för det blir väl bättre med tiden antar jag, see ya!